Sundsvalls tidning
Hur kan det bli så?
Med vilken rätt har de gått över läkarens huvuden?
Är de verkligen kompetenta att göra en sådan bedömning av en så pass sällsynt sjukdom. En sjukdom som många läkare aldrig träffar på under hela sitt verksamma yrkesliv. Pratar vi om kronisk ITP så är det endast ett fåtal läkare som stöter på den diagnosen.
Jag hoppas verkligen att det nya läkarintyget får försäkringskassans handläggare att inse allvaret i den här sjukdomen! Att det är en mer utförlig beskrivning om vad som kan hända som gör att de inte kan blunda för verkligheten som föräldrarna och de drabbade barnen lever med!
Jag håller tummarna för familjen och hoppas att det ordnar upp sig lite snabbt för dem.
Det är alldeles tillräckligt att måsta oroa sig konstant för sitt barn, till och med frukta för livet. Man ska inte måsta kämpa mot försäkringskassan också! Det ska finnas ett skyddsnät för familjer som drabbas av sådana här sjukdomar.
Man måste också tänka lite på förskolepersonalen. Det finns inte den personaltätheten att de kan punktmarkera ett så här sjukt barn. Det finns heller inget som säger att de över huvud taget är villiga att ta ansvaret för ett barn med ITP och låga trombocytvärden. Och vems är ansvaret om något skulle hända? Med tanke på det som kan hända om olyckan är framme skulle jag själv inte vilja ha det ansvaret för någon annans barn. Det är knappt man vill vara ensam om ansvaret för sitt eget barn när värdena är sjunkande! Är det verkligen så att vi ska lämna över ansvaret för så här sjuka barn, som riskerar allvarliga komplikationer som kan vara livslånga eller livsavgörande på förskolepersonalen? Vem ska stå för den utbildningen som de då behöver? Eller är tanken att förskolan ska anställa vårdpersonal för att försäkringskassan inte kan inse allvaret i situationen?
Jag önskar er allt gott och sänder massor av varma tankar!
