småbarnsbloggen

Så var det dags att vänta på provsvar igen. Inte det roligaste man kan göra, men bättre än alternativet. Den här gången fick vi åka hem i alla fall. Vi behövde inte vänta på provsvaren och det är ju lugnande i sig. Förhoppningsvis så är värdena fortfarande på väg åt rätt håll. OM de är det så kan jag kanske slappna av lite.

Det är den där varningen om att man inte ska bli förvånad om värdena sjunker igen efter att medicinen slutat verka och kroppen ska fixa tillverklningen av trombocyter utan hjälp. Det sas på ett sätt som gör att jag FÖRVÄNTAR mig att de ska sjunka. Varför skulle de inte göra det? Varför skulle det gå över så smidigt på just mitt barn... Jag vet att det här är väldigt sällsynt och att nittio procent av alla som drabbas blir helt friska inom några veckor, kanske månader.

Jag kan bara tänka på de tio procent som INTE blir friska. Vad händer med dem?