Egentid.
Så var det en sån där "egentid" historia igen då.
Lillebror skulle ta blodprov i morse. Alltså tänkte lilla jag att jag åker iväg med honom och maken stannar hemma med de andra två vildarna under tiden. Då kan ju jag få en liten chans att ta ett snabbt shopping race i köpcentrat efteråt med bara ett barn att hålla reda på.
Och hur slutade det?
Hela familjen, med alla tre barnen packades in i bilen och åkte till sjukhuset, ur och i lastning. Sedan blev det ur och i lastning igen på Bauhaus, och på Stadium OCH på köpcentrat.
Jag handlade alltså inget av det jag ville eller behövde, men storebror fick nya byxor och kallingar och barnen hann titta på leksaker. Maken fick med sig en cd hem.
När alla de "passa på" sakerna var avklarade fanns det inte mer tid. Fyra (Ja 4!) gnälliga småkillar (3 mellan 1,5 och 6 år + 1 över 35...) var hungriga och ville hem.
Tro jag det. De hade ju fått göra sitt!!!
Man man kan inte vara allt för gnällig heller.
Maken är ju faktiskt hemma och är föräldraledig med alla tre hela dagarna när jag jobbar.
Det är rätt skönt att jobba.
Bara vara bland semi-vuxna individer på dagarna och kunna prata normalt utan en massa "mamma, mamma, mamma. Du, mamma, mamma" var och varannan sekund.
Jag längtar till semestern, ska bara inhandla öronproppar först.
Särskillt som vi ska ut och bila en del.
Pax för att köra när barnen sover...
Lillebror skulle ta blodprov i morse. Alltså tänkte lilla jag att jag åker iväg med honom och maken stannar hemma med de andra två vildarna under tiden. Då kan ju jag få en liten chans att ta ett snabbt shopping race i köpcentrat efteråt med bara ett barn att hålla reda på.
Och hur slutade det?
Hela familjen, med alla tre barnen packades in i bilen och åkte till sjukhuset, ur och i lastning. Sedan blev det ur och i lastning igen på Bauhaus, och på Stadium OCH på köpcentrat.
Jag handlade alltså inget av det jag ville eller behövde, men storebror fick nya byxor och kallingar och barnen hann titta på leksaker. Maken fick med sig en cd hem.
När alla de "passa på" sakerna var avklarade fanns det inte mer tid. Fyra (Ja 4!) gnälliga småkillar (3 mellan 1,5 och 6 år + 1 över 35...) var hungriga och ville hem.
Tro jag det. De hade ju fått göra sitt!!!
Man man kan inte vara allt för gnällig heller.
Maken är ju faktiskt hemma och är föräldraledig med alla tre hela dagarna när jag jobbar.
Det är rätt skönt att jobba.
Bara vara bland semi-vuxna individer på dagarna och kunna prata normalt utan en massa "mamma, mamma, mamma. Du, mamma, mamma" var och varannan sekund.
Jag längtar till semestern, ska bara inhandla öronproppar först.
Särskillt som vi ska ut och bila en del.
Pax för att köra när barnen sover...
