småbarnsbloggen

Det är lite synd om gosungen just nu. Framtänderna bara väntar på att få spricka fram. Man kan riktigt se dem under tandköttet. Ser alldeles sprängfyllt ut. Som små vattenballonger liksom.
Jag gissar på att det är rätt ömt där just nu. Han gnager nämligen inte mycket alls. Verkar inte vilja klia eller någonting.
Synd. Det skulle nog gå fortare om han stimulerade området lite.

Det stora för dagen!
I morse ställde lillebror sig upp!!!
För första gången!
WOOW!!!
Helt själv. Reste sig upp i spjälsängen och tittade på oss.
Vilken mamma stolthet.
Jag blir alldeles varm inombords när mina killar gör framsteg.
När de lyckas med något hlet själv för första gången.
När deras kämpande och all träning ger resultat.
Och jag får vara med!!!
LYCKA!!!