småbarnsbloggen

Ringde till sjukvårdsrådgivningen/primärvårdsjouren...

De tyckte inte att jag skulle komma upp till sjukhuset.
Vilken överraskning...
NOT!!!

Visst, jag har inte så ont att jag gråter.
Nej, jag skriker inte av smärta...
Men det gör onte hela tiden nu.
Det blir inte bättre.
Det känns som en blandning av foglossning och värkar...
Inget jag rekommenderar om jag säger så.

Det blir inte bättre av att ettåriga lillebror vill vara med mig hela tiden.
Jag kan inte neka honom heller.

Nu blir jag hemma tills jag varit hos doktorn på fredag morgon.
Jag är så rädd att förvärra en eventuell skada så jag vågar inte jobba.
Det plus att jag inte kan bära eller ens lyfta utan att det gör fruktansvärt ont!
Och så fort det värker till måste jag bara släppa allt jag håller i.
Inte att rekommendera när man jobbar inom handeln, det blir sånt svinn. Och jag som jobbar med kapitalvaror. Skulle vara fint att tappa en tv i golvet...
Tro om jag skulle bli poppis hos chefen i det läget...