småbarnsbloggen

Pratade med lillebrors läkare igår. Han tycker att värdet var BRA och jag håller med, 204! Sist var han förkyld och hade över 200 nu är det en vecka sedan han var förkyld så med lite tur hade det inte med värdet att göra. Doktorn tycker det är så pass bra att om han håller värdet på den här nivån i två provtagningar till, ca ett halvår, så kommer han friskförklaras!!!

 

Jag blev så tyst att han frågade om jag var kvar i telefonen.. Jag har ju slutat vänta på den dagen efter 4 år med dessa provtagningar och blåmärkeskoll. Jag är ju helt nöjd med att han har värden runt 100 så att jag kan slappna av och bara låta honom leva ett normalt liv utan hjälm med lite extra blodprov då och då. Det kändes väldigt konstigt måste jag säga. Vet inte hur jag känner.

Första jag tänkte på var vaccinationer. Lillebror har ju inte vaccinerats sedan före 18 månaders ålder, det var på den träffen som han fick diagnosen, men ingen spruta. Nu kan han skyddas mot pås sjuka, mässlingen och allt annat det kommit på. Nu kan vi välja vaccinationer när vi vill resa. Blir han friskförklarad så blir det nästa sak att ta med doktorn.

 

Men som maken sa, det gör ju ingen skillnad om han blir friskförklarad. Visst, han slipper blodprov var tredje månad men om han blöder näsblod som sist när det inte ville sluta trots bra värden så kommer vi ändå att åka till sjukhuset och vi kommer ändå be om ett litet stick i fingret när vi är där. Och vi kommer ändå fråga efter TPK när de tar blodvärde. Så är det bara. Är han frisk så är han frisk säger doktorn. Ok, då är han det. Men vi har levt med den här oron i 4 år, 4,5 år innan han blir friskförklarad och det är inte bara att stänga av.

 

Men visst är jag glad! ÖVERYCKLIG!!!