småbarnsbloggen

Det är fascinerande med barn.
De kan vara hur sjuka som helst men ändå lever de rövare och leker för fullt. Oavsett sjukdom nästan.

I morse blev maken utsatt för varje barnfamiljs mardröm och ofta sanning med.
Han skulle klä på killarna och gå till dagmamman samtidigt som vi hade hantverkare här. Allt var frid och fröjd och killarna fick på sig skorna och skulle gå.
Men istället för att gå ut genom dörren så kräktes lillgrabben över hela hallen.
Tre eller fyra gånger...
Det var bara att klä av barnen, torka golven, säga hej till hantverkaren när han var klar, skicka hem makens pappa som skulle låsa efter att allt var klart men hantverkan och anmäla vab till jobb och försäkringskassan.

När jag gick på lunch fanns det ett kortfattat medd på mobilen om att jag minsann kunde ringa hem vid första bästa tillfälle!
Tänk - efter det samtalet gjorde det inte så mycket att jag började tidigt idag...

Resten av dan har grabbarna fört ett himla liv och levt rövare som att de varit fullt friska. Men så är det ju med barn. Mår de bättre i 5 sek då leker de den tiden. De har inte framförhållningen att vila och hämta andan innan nästa våg kommer. De lever i nuet på vinst och förlust.

i morgon är det min tur.
Då ska jag vara hemma med friska sjuklingar...