Stackarn...
Nu är det synd om storebror. Han hade hög feber hela dan igår. Och som grädde på moset ficka han inte behålla någonting. Mat ville han inte ha alls. Däremot var han väldigt törstig hela dan. Normalt sett är det ju jättebra att man dricker mycket när man har feber. Tyvärr så var det så att storebror kräktes så fort han drack något... Inte sådär jättebra med nadra ord.
Det slutade med att vi åkte in till sjukhuset på kvällen. ÖVer 40° feber och ingen vätska på hela dan. Han kunde inte ens kissa på hela dan. Det kändes inte alls bra. Nu verkar det som att han har fått någon form av virus, antagligen vinterkräksjukan. Dämpa febern och försök få i honom lite vätska i taget var utlåtandet. Känns som att jag kunde ställt den diagnosen själv... Samtidigt känns det bra att en läkare har tittat på honom.
Han låg och vilade hela dan och sa det att nu kunde vi kalla honom "stackarn" för nu mådde han inte bra... Gullungen min.
Han var så duktig! Han är snart 4 år, det är ju ingenting. Men ändå klarade han av att bara dricka en eller två klunkar och sedan ställa ifrån sig glaset och vänta en stund innan han drack mer. Detta fast att han var så törstig att han hade kunnat klunka i sig flera glas i rad. Jag blir så stolt över honom mitt i eländet. Att han förstår och lyssnar när jag förklarar en sådan sak för honom.
Idag är vi hemma och försöker mysa lite. Maken började sent så han hann åka på apoteket och inhandla alvedon suppar innan han började. Tack och lov. Vi har aldrig behövt använda oss av sådana så vi hade inga hemma.
Nu ska jag fundera lite över lunch till lillebror. Han är ju inte sjuk än så han blir nog hungrig snart..;-)
