Äntligen hemma
Vi har varit hemma två dagar nästan, men ändå.
Åkte till bvc för vaccination, 18 månaders, i måndags. Fick åka direkt upp på sjukhuset för provtagningar. De där prickarna var inte så ofarliga ändå... Lillebror hade förutom en massa pricar även en massa STORA blåmärken!!!
Som tur var så reagerade doktorn på alllt sammantaget och gav oss en skut remiss till barnsjukhuset.
Där blev lillebror inlagd för provtagning. Det visade sig att han hade trombocyt brist. Det innebär att blodet inte koagulerar som det ska, så om han börjar blöda så kan det gå riktigt illa om det är på fel ställe och inte slutar i tid (i huvudet, magen etc.)
Nu har han fått medicin som ska köpa oss lite tid i väntan på att kroppen ska komma igång och läka. Värdena har gått uppså pass att vi har hempermis SKÖNT!!! Vi åker in var och varannan dag för blodprov men det är värt så mycket att kunna sova och äta hemma.
Bloggandet är det sista jag tänkt på under denna tid. Jag har varit så orolig, och är det fortfarande. Faran är ju inte över. De förväntar sig att han kommer att bli sämre igen innan han blir bättre. Läkarna kan inte nes säga hur lång tid det kommer att ta innan han är så pass bra att han kan gå tillbaks till dagmamman.
Skönt ändå att få skriva av sig lite!