småbarnsbloggen

Jag och min familj. Make och två yrväder till grabbar!

Vår väder!!!

Publicerad 2009-04-13 22:46:16 i Allmänt,



Det har varit härligt vårväder idag. Själv har jag jobbat så jag har inte kunnat njuta så särskillt mycket av det. Men resten av familjen har varit ute idag. Till och med lillebror har varit ute. Han hade tagit fram skorna åt maken flera gånger under dagen. Till slut gav han maken skorna, tog på sig mössan och gick till dörren. Han gav sig inte förrän maken gick ut och sparkade boll med honom.
Det är synd om lillkillen. Han har inte fått vara ute särskillt mycket de senaste två månaderna. Vi har varit alldeles för rädda att han ska ramla och slå sig. Det skulle kunna vara riktigt illa. Särskillt som han visat att det visst går att få jätte låga värden fler gånger... Men nu har isen nästan försvunnit helt. Åtminstonde så pass att man kan gå ut och sparka boll på grusplan.
Vi ska se om han kan ha storebrors skridsko hjälm. I så fall kan vi slappna av lite mer och låta honom leka mer ute.

I morgon är jag ledig så då ska jag se om jag kan gå ut en stund med killarna. Egentligen skulle jag vilja ta en prommis i vårvädret. Vi får se om maken har egna planer eller om jag kan lämna honom med barnen och få lite egentid och motion i en och samma smäll. Det är enda dagen jag är ledig den här veckan så jag måste nog kolla med honom innan jag bestämmer mig helt...
">

Kommentarer

Postat av: Åsa & Elin

Publicerad 2009-04-14 22:24:28

Hur är det med lillebror?

Postat av: Brita

Publicerad 2009-04-15 16:10:52

Jag bor i Närpes, Finland och är mormor till Emil, nu 5 år, och som på nyårsdagen 2008 blev inlagd på sjukhus med jätteblåmärken och "prickar". Trombocytvärde 2. Läkarna sa åt oss att kroppen läker sig fortare om den får göra det själv, men när värdet blev 1 och Emil började blöda litet näsblod ville de inte vänta utan började medicinera. Antagligen "gamma".Värdena steg lite men plumpade igen. Så prövades cortison. Samma sak.Det var bara att vänta och det var en förfärlig tid.Läkarna sa att vi skall leva ett normalt liv. men det är lättare sagt en gjort när man skall försöka hålla efter en mycket livlig 4-åring så att han inte skall slå sig.Ock så all oro förstås. Efter c:a 3 månader gick värdena upp av sig själv till över 200 för att sedan igen plumpa ner igen till 50. På Emil kunde man se att när värdena blev under 80 så fick han blåmärken nästan av ingenting och under 30 kom "prickarna". Så den 1 maj exakt 4 månader efter han blev inlagd på sjukhus vär värden igen över 200 och så har det varit nu i nästan 1 år.Det som är svårt med ITP är ju att ingen vet riktigt orsaken och vad man skall akta sig för. Emils mamma är noga med att han inte får bli våt och kall när han är ute ock leker och så får han vitaminer(multitabs) och havtornssaft.Er pojke blir säkert frisk men det kan ta tid och man måste utrusta sig med tålamod. Många hälsningar till er! Brita

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Småbarnsmamman

Jag är en tvåbarnsmamma med många järn i elden. Vissa saker delar jag villigt med mig av till er alla, andra håller jag för mig själv... Just nu är det mycket som händer med minsta killen sjuk i kronisk ITP och ett hus som renoveras för fullt. Lägg till ett heltids jobb, make och bonusgrabb så börjar vi närma oss vardagen.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela